Vem väljer informationen?

Vad är det egentligen som avgör att en nyhet blir en nyhet? Det händer enormt mycket i världen under en dag. Barnen i Afrika svälter. Pedofiler härjar. Krig bryter ut. Mördare mördar. Vem bestämmer vad som är viktigt för oss att veta? Det finns faktiskt en del punkter som bockas av innan en händelse blir en nyhet, Tidningen i skolan listar på sin webbplats några av dessa . Jag har valt ut två färska nyhetshändelser att studera närmre. Jag kommer i detta inlägg att analysera dessa genom att försöka komma fram till vad som gjort att just dessa publicerats som nyheter.

Det brinner i Australien
Flera av dessa punkter går att applicera på artiklar som skrivits om de bränder som plötsligt brutit ut runt om i Australien. Skogsbränder är en pågående händelse, man har vid många tidningars nätupplagor valt att göra en följetång av företeelserna. Nyheten håller sig aktuell även om alla redan känner till den, händelseförloppet stegras för var dag som går. Det är dessutom en allmän nyhet som har potentialen att intressera många, det finns en del svenskar inblandade i katastrofen vilket gör att det hela känns ”närmre” oss.

Skogsbranden blev en mördarjakt
Det finns överraskningsmoment i utvecklingen av denna story; det avslöjas att bränderna misstänks vara anlagda. Australiens premiärminister Kevin Rudd kallar offentligt gärningsmännen för massmördare. Plötsligt blev skogsbranden en mördarjakt och det skapas en inneboende konflikt. Vem är ansvarig? Händelserna lockar läsare då de hör till ovanligheten och dessutom handlar de om ett grovt lagbrott.
Till artikeln publiceras bilder, det är en ganska tacksam nyhet att finna bildmaterial till, på tidningarnas nätupplagor finns dessutom videofilmer på hur bränderna slukar allt i sin väg. Jag tror att människor är mer benägna att engagera sig om de med egna ögon får se vad som sker.

Gässen plockas levande
Kalla fakta besöker en gåsfarm i Ungern där det avslöjas att gässen plockas levande, dun som vi sedan har i våra kuddar, jackor och dylikt. Även denna nyhet behandlas i en artikelserie, vilket gör att den är aktuell under en längre period. Nyheten hålls vid liv då det hela tiden tillkommer nya uppgifter. Upptäckten berör den vanliga människan i allra högsta grad, de flesta har någon form av dunprodukt hemma. Det är en händelse som vi kan relatera till.

Stora företag inköpare av dunet
Det visade sig att företag som exempelvis Åhléns och IKEA i sitt sortiment haft produkter inköpta hos farmar där djurplågeriet pågått. En känsla av närhet infinner sig, nyheten ger konsekvenser för vardagslivet. Händelsen är överraskande och har ett uppenbart nyhetsvärde. Det finns ett subjektivt värde; människor känner sig personligt berörda. Även ett objektivt värde upplevs; redaktionen anser att detta är information allmänheten bör ta del av. Förutom en given toppnyhet kan man också bidra till ökad insikt och kunskap bland sin publik.
Nyheten påvisar felaktigheter i samhället, lag- och regelbrott har begåtts. Man speglar en inneboende konflikt mellan farmarna och inköparna, kvällspressens skriver gärna under på skandalvinklingen. Skandalen blir desto större när det också finns rörliga bilder som visar hur gässen plågas när de plockas på dun.

Gräva fram ett scoop
Ofta vill redaktioner vara ensamma om sina nyheter, man vill vara den första att gräva fram ett scoop. Om en annan redaktion hinner avslöja nyheten kan det vara så att den planerade artikeln ställs eftersom händelsen redan är känd för allmänheten. Både bränderna i Australien och dunskandalen är så pass stora händelser att de följs i flera medier, plikten att rapportera går före
konkurrensen. Dessutom är det svårt komma med egna avslöjanden när nyheten är så hårdbevakad.

Gammal information få ingen uppmärksamhet
Kvällstidningar lever på sin lösnummerförsäljning, iögonfallande löpsedlar är ett måste för att dra till sig läsare. Jag tror att människor på något sätt fascineras av plötsliga katastrofer. Att en terrorattack eller en jordbävning plötsligt kräver dödsoffer intresserar oss, vi väntar ivrigt på uppdateringar. Att barnen i Afrika svälter är vi väl medvetna om men vi ägnar det inte mycket uppmärksamhet då det är gammal information, hur hemskt det än låter.